Se videon om när jag och Hio dyker vid vraket Seeadler på Maupihaa!

Innan dess bör du dock läst den fantastiska historien om Kapten Luckner och hans piratdåd under första världskriget samt hans äventyrliga livi!!!

VERKLIGHETEN ÖVERTRÄFFAR ÄVENTYRSROMANERNA!

Camile på Maupitti berättade lite för mig om vraket Seeadler som sjönk utanför Maupihaa 1917. Historien lät fantastisk, så jag beslöt mig för att ta reda på mer och försöka dyka/snorkla där när vi kom dit.
Nu hade den dagen kommit då jag och Hio RAIOHO skulle till vraket och snorkla, men först skall jag få prova på att drifta ut genom passet. Vi tog hans lilla båt till utloppet och hoppa i. Sedan åkte vi med 3 – 4 knops fart ut genom passet tillsammans med båten (video kommer). Därefter simmade vi med hans båt efter oss bort till vraket. Här är några bilder från det, samt ett dåligt foto på valen som kom och hälsade på!!!
Här nedan är historien om vad jag funnit om Seeadler och framförallt dess kapten Felix Graf von Luckner.
Läs historien om denna fantastiska man och hans bravader. Du kommer att finna att den äverträffar de flesta äventyrsromaner! Att han så småningom gifte sig med en malmöitiska och slutade sina dagar i Malmö gör inte historien sämre!

Felix Graf von Luckner och segelfatyget Seeadler

Den fantastiska historien om Felix Graf von Luckner och segelfatyget Seeadler, som förliste utanför Maupihaa 1917.
Läs om mannen som fick namnet ”The Sea Devil” och besättningen på hans båt Seeadler som fick namnet ”The Emporers Pirates”. Historien har många poänger och överträffar de flesta äventyrsromaner! Att han slutligen dog i Malmö gör inte historien sämre! Låt oss dock börja från början!
Felix Graf von Luckner föddes i Dresden den 9 juni 1881 och dog i Malmö den 13 april 1966, men innan dess hade mycket hänt!!!
Felix Graf von Luckner var barnbarn till Nicolas Luckner som var Fransk Marshal och utnämnd till greve av den danska kungen. Den unge Luckner ville bli seglare, medan hans far ville att han skulle bli kavallerist. Redan vid 13 års ålder stack Luckner till sjöss!!! Han lovade sig själv att han inte skulle återvända förrän han bar den tyska flottans uniform med ära! Han tog jobb som obetald kabinpojke under namnet ”Phylax Lüdecke”, på det ryska segelskeppet Niobe som seglade mellan Hamburg och Australien, Hans historia kunde mycket väl slutat här! Felix ramlade överbord mitt i Atlanten och kapten ville inte sätta i en livbåt för att plocka upp honom!!! Förste styrmannen gick emot kaptenens order och sjösatte en livbåt, trots att kaptenen hotade honom med en harpun! Flera albatrosser flög över Felix och när en av dom dök ned mot honom grep han tag i den och höll desperat fast den trots att den hackade på honom. Tack vare fågelns flaxande och de andra albatrossernas cirklande över honom kunde besättningen hitta honom! När han anlände till Fremantle, Western Australia Lämnade han fartyget och började ägna sig åt ett riktigt diverse syssleri under nästan 7 år! Han arbetade med att var en säljare åt Frälsningsarmén(!), en assisterande fyrvaktare på Cape Leeuwin Lighthouse i Augusta, Western Australia (ett jobb han övergav när han upptäcktes med att vara tillsammans med hotell ägarens dotter, där han bodde), en känguru jägare, en cirkusarbetare, en professionell boxare (på grund av sin exceptionella styrka), en fiskare, en sjöman, en vakt i den mexikanska armén för president Díaz, en järnväg byggnadsarbetare, en bartender, och en krog keeper. Han spärrades in under en kort tid i ett chilenskt fängelse anklagad för att ha stulit grisar, han bröt benet två gånger, och han kastades ut ur ett sjukhus i Jamaica i brist på pengar!

Tillbaka till Tyskland

Luckner var också en skicklig trollkarl – Kaiser Wilhelm var fascinerad av hans tricks och bjöd in Luckner till sin yacht för att underhålla viktiga dignitärer.

Karriären påbörjas

Vid tjugo års ålder, började Luckner studera vid en tysk navigationsskola, där han passerade intagningen på sin kompis biljett. 1908 mönstrade han på den Hamburg-Sydamerikanska ångbåten Petropolis, under 9 månader för att sedan kunna tjänstgöra som frivillig i den kejserliga tyska marinen i ett år, för att därefter bli fastanställd. Han hade lovat sig själv att inte återvända till sin familj utom i uniform och slutligen kunde han då återvända till sin familj som varmt välkomnade honom. De hade befarat att han omkommit! I februari 1912 kallades Luckner in till marinen där han till att börja med tjänstgjorde på kanonbåten SMS Panther.

Första världskriget

Under de första månaderna av det första världskriget deltog Luckner i slaget vid Helgoland Bukten (1914). Vid slaget vid Jylland var han ansvarig för ett kanontorn ombord på slagskeppet Kronprinz Wilhelm.
I början av kriget, konverterade Tyskland ett stort antal handelsfartyg till ”piratfartyg” genom att utrusta dem med vapen och skicka dem på jakt efter allierade handelssjöfarten. De flesta av de väpnade anfallarna var inte särskilt framgångsrika, men de band upp betydande allierade styrkor till att jaga dem! I början av 1915, hade de flesta av de väpnade anfallarna antingen blivit jagade och sänkta eller fått slut på bränsle och internerats i neutrala hamnar.

Hur SMS Seeadler, fd Pass, den tremastade windjammern, hamnade i tyskarnas händer

Segelfartyget Pass var på väg från Boston till Europa för att leverera bomull till Ryssland. I Norge äntrade ett brittiskt marinfartyg Pass. Man trodde inte på att Pass hade ärliga avsikter, utan beordrade fartyget till Orkney öarna för närmare undersökning, En brittisk officer och 6 besättningsmän lämnades ombord för att säkerställa att fartyget verkligen seglade till Orkney öarna. Samtidigt beordrades kaptenen att fartyget skulle föra engelsk flagg. Det engelska krigsfartyget hade precis hunnit försvinna, då den tyska ubåten U-36 kom upp ur vattnet precis framför Pass! Den amerikanska kaptenen på Pass såg till att den amerikanska flaggan omedelbart hissades. Den tyska ubåtskaptenen blev konfunderad. USA var vid denna tidpunkt neutralt. Han beordrade bordning och den engelska officeren och besättningsmännen fängslades och fartyget beordrades att segla till Cuxhafen, med en del tysk besättning ombord!!!

Pass byggs om till ”piratfartyg” och får namnet Seeadler

I hopp om att återuppliva ”piratfartyg” och plundra allierades handelsflotta utrustade den kejserliga flottan det beslagtagna tremastad segelfartyg Pass (1571 ton) med två 105 mm kanoner dolda bakom gångjärnsluckor i relingen, flera kulsprutor och två omsorgsfullt dolda 500 HP hjälpmotorer. Hon bemyndigades som hjälpkryssare Seeadler (“Sea Eagle”). Luckner var nästan den enda officer i den tyska flottan med lång erfarenhet av stora segelfartyg, varför Luckner utsågs till kapten på Seeadler!

Resan med Seeadler där 15 fartyg tillfångatas och sänks
Seeadler lämnade hamnen den 21 december 1916 och lyckades slinka igenom den brittiska blockaden förklädd till ett norskt fartyg. Många i besättningen på sex officerare och 57 män, däribland Luckner själv, hade valts ut för sin förmåga att tala norska, om de fångades upp av britterna. På juldagen, var Seeadler sydost om Island, där hon mötte det brittiskt beväpnade handelsfartyget Cruiser Avenger. Avenger gjorde en inspektion ombord, men misslyckades med att upptäcka det tyska bedrägeriet.
Den 9 januari 1917 kom Seeadler på en ensam ångbåt, skickade en signal som begärde en tidssignal (inte en ovanlig sak för ett segelfartyg länge utan kontakt med mark att göra). När Seeadler kommit så nära att det vara försent för ångfartyget att göra någon undanmanöver, hissade Seeadler det tyska baneret. Tre skott behövdes för att övertyga Gladys Royle (3 268 ton), som transporterar kol från Cardiff till Buenos Aires, för att ge upp!!! Hennes besättning togs omhand oskadd, och hon sänktes.

Följande dag mötte Seeadler ett annat ångfartyg, som vägrade att identifiera sig. Den tyska flaggan hissades och ett skott avfyrades över fören på Lundy Island, som transporterar socker från Madagaskar. Ångaren vägrade fortfarande att dreja bi, och Luckner avfyrade fyra skott direkt på henne. Ångaren tvingade sedan till att sänka ner sina livbåtar, men hennes kapten ignorerade ordern att komma till Seeadler. En tysk bordningsgrupp skickades över och upptäckte att besättningen hade övergett fartyget när de första skotten avlossades och lämnat kaptenen ensam ombord. Kapten Bannister berättade senare för Luckner att han tidigare hade fångats av en tysk raider och hade lovat sig själv att inte bli krigsfånge igen! Vilket löfte han nu brutit. Luckner fortsatte sin färd söderut, och den 21 januari var han i mitten av Atlanten mellan Brasilien och Västafrika när han fann den franska tremastad barken Charles Gounod (2 199 ton), som var lastad med majs. Hon sänktes snabbt, men innan dess togs hennes loggbok som hade information om andra fartyg som hon hade träffat och deras avsedda rutt. Med detta som hjälp kunde Seeadler den 24 januari hinna ifatt den lilla kanadensiska skonaren Perce (364 ton) och sänktes av maskingevär eld, efter att ha tagit ombord hennes besättning och hennes kapten med sin nya brud! Den franska fyrmastaren Antonin (3 071 ton), som var lastad med chilenska salpeter, undersöktes noggrant den 3 februari och sänktes därefter. Den 9 februari hann man upp och sänkte den italiensk Buenos Ayres (1 811 ton), som också hade salpeter. Den 19 februari, var den fyrmastade barken som låg för ankar upphunnen. Hon hissade omedelbart segel i ett försök att komma undan; Men med hjälp av Seeadler motorer kunde de lätt segla ifatt den brittiska ångaren Pinmore (2 431 ton), som var lastat med spannmål. Av en tillfällighet, Luckner hade själv seglade i Pinmore i hans civila seglingsdagar, tillbaka i 1902. Han tog Pinmore in i Rio de Janeiro för att proviantera innan hon slutligen sänktes!

Nästa fartyg som stoppas var den danska barken Viking, men eftersom det inte hade något ovanligt i sin last fick det neutrala fartyget segla vidare.

Fler offer

På morgonen den 26 februari, stoppades och sänktes den 1953 ton tunga brittisk barken British Yeoman, som bar en välkommen last på kycklingar och grisar! Samma kväll föll den franska fyra-mastaren Le Rochefoucauld offer för Seeadler. De som bordade Le Rochefoucauld upptäckte att hon nyligen stoppats av en brittisk kryssare som var ute efter Seeadler.
På kvällen den 5 mars, upptäckte Seeadler den fyrmastade barken Duplex i månskenet och signalerade “Stoppa genast! Tysk Cruiser”. Bisarrt nog tog kaptenen på det franska fartyget Dupleix (2,206 ton) och rodde över till Seeadler, övertygad om att en annan fransk kapten spelade honom ett praktiskt skämt!!! Han berövades snabbt den idén när han fick se sitt skepp sänkas! Seeadler nästa offer den 10 mars fick frågan vad klockan var, men ignorerade signalen. Luckner beordrade att en rök generator skulle tändas, och Horngarth (3 609 ton) vände tillbaka för att hjälpa det “brinnande” segelfartyget. Ett enda skott satte det brittiska fartygets radio ur funktion. Detta resulterade i den enda förlusten av liv i Seeadler attacker. En brittisk sjöman, Douglas, dödades när ett ångrör sprack av skottet och sprutade skållhett ånga på honom. Horngarth var snart sänkt av Seeadlers numera erfarna besättning.

Vid denna tidpunkt hade Luckner problemet med utfodring av nästan 300 fångar, utöver sin egen besättning. Dessutom gällde det att se till att de 300 fångarna inte gjorde uppror! Den 20 mars fångades den franska fyrmastade barken Cambronne och Luckner beordrade att delar av fartygets riggm segel och rundhult skulle tas bort, innan hans fångar togs ombord på Cambronne under befäl av kapten Mullen i Pinmore. Den mycket reducerade riggen på Cambronne säkerställde att Seeadler skulle kunna hinna långt bort innan hennes position kunde rapporteras till något jakt fartyg.

Royal Navy var väl medveten om Seeadler ungefärliga position och försökte gillra en fälla som bestod av det beväpnade handelsfartygen Otranto och Orbita och som hemligt understöd hade de pansarkryssaren HMS Lancaster vid Kap Horn. En svår storm gjorde dock att Seeadler seglade betydligt längre söderut, innan hon gick in i Stilla havet den 18 april och seglade norrut längs den chilenska kusten. I början av juni Seeadler var öster om Julön och fick veta att USA hade gått med i kriget. Seeadler vände därför sin uppmärksamhet på amerikanska sjöfart och sänkte AB Johnson i San Francisco (529 ton) den 14 juni och nästa dag RC Slade (673 ton) och skonaren Manila den 8 juli.

Slutet för Seeadler

Vid denna tid, behövde Seeadler läggas upp så att hennes skrov kunde skrapas rent. Hon seglade in till den lilla ön Mopelia, även känd som Maupihaa, en korall atoll cirka 10 km (6 km) i diameter i Sällskapsöarna, cirka 450 km (280 km) från Tahiti.
Seeadler var för stor för att komma in i skyddade lagunen i Maupihaa och fick därför ankra utanför revet, alldeles till häger om passet. Den 24 augusti slog katastrof till! Enligt Luckner, träffades skeppet en tsunami som pressade henne upp på revet. Dock påstod vissa amerikanska fångar att fartyget drev på grund, medan fångarna och de flesta av besättningen hade en picknick på ön.
Besättningen och deras 46 fångar nu strandsatta på Maupihaa, men de lyckades bärga proviant, skjutvapen, och två av arbetsbåtar.

Kurragömma

Luckner beslutade att segla med fem av hans män i en av de 10 meter (33 fot) lång öppna båtar, riggade som en slup och hete Kronprinzessin Cecilie. Luckner, den borne optimisten, tänkte segla till Fiji genom Cooköarna, ta ett segelfartyg och återvända till Maupihaa. Där skulle han ta ombord sin besättning och fångar, och återuppta sin plundra karriär.
Tre dagar efter att ha lämnat Maupihaa nådde sjömännen Atiu Island i Cook Islands, där de låtsades vara holländska-amerikanska sjömän som korsat Stilla havet i en vadslagning. Administratören av ön, gav dem tillräckligt med förnödenheter för att nå en annan ö i gruppen, Aitutaki, där de uppträdde som norrmän. Den ansvarige på Aitutaki var dock misstänksam, men hade ingen möjlighet att kvarhålla gruppen. Snabbt tog Luckner sina män till ön Rarotonga. När de närmade sig Rarotonga i mörkret, såg Luckner ett mörkt skepp som han trodde var en hjälp kryssare, men i själva verket var det ett strandat skepp! Luckner fortsatte till Fijis Wakaya Island, där han anlände efter en 2 300 sjömi lång resa i en öppen båt!!!
De flesta människor på Wakaya accepterade tyskarnas historia om att de var skeppsbrutna norrmän, men en skeptiker kallade på en grupp poliser från den gamla fijianska huvudstad Levuka. Den 21 september hotade polisen på skärgårdsfärjan Amra att de skulle skjuta Luckner med en låtsas pistol. Luckner ville undvika blodspillan, och insåg inte att polisen var obeväpnade, så han och hans män kapitulerade och blev förda till ett fångläger på Motuihe Island, utanför Auckland, Nya Zeeland.

Besättningen på Maupihaa lyckas lämna ön

Under tiden tillbaka på Maupihaam hade löjtnant Kling på Seeadler hört på radion om sin kaptens fångenskap. När ett litet franskt handel fartyg, Lutece ankrade utanför revet, seglade löjtnant Kling ut till Lutece och beslagtog fartyget under pistolhot. Den franska besättningen fördes i land till de andra fångarna, och alla tyskarna intog skeppet, som de bytte namn på till Fortuna och satte kurs mot Sydamerika. Befälhavaren på AB Johnson, kapten Smith, tog sedan den återstående öppna båten från Maupihaa med tre andra amerikanska sjömän, och seglade 990 sjömil till Pago Pago dit de anlände den 4 oktober. Där kunde de slutligen informera myndigheterna om Seeadler och ordna för att räddningen av de andra 44 sjömän som var strandsatts på Maupihaa.

Ny förlisning

Under tiden gick Fortunas fortsatta segling i stöpet när hon grundstötte utanför Påskön. Besättningen lyckades ta sig i land, där de snabbt internerades av chilenarna för resten av kriget!

Flykt

Luckner vägrade fortfarande att acceptera att kriget var över för honom. Befälhavaren för krigsfånge läger på Motuihe hade en snabb motorbåt, Pearl, till sitt förfogande, och den 13 december 1917 fejkade Luckner att de höll på att sätta upp en pjäs för jul med sina män. Under denna täckmantel lyckades han planera sin flykt. Han och några andra fångar grep Pearl och med hjälp av ett maskingevär, lyckades Luckner tillskansa sig 90-tons fartyget Moa och, med hjälp av en handgjord sextant och en karta som kopierats från en skola kartbok, seglade han till Kermadec Islands, vilket var en Nya Zeeland proviant stationer och här fanns större fartyg förankrad. Dock hade någon gissat Luckners troliga destination och hann upp honom den 21 december. Ett år efter hans uppdrag började, slutade till slut på kriget för Felix von Luckner. Han tillbringade resten av kriget i olika krigsfånge läger i Nya Zeeland, innan det skickas tillbaka till Tyskland 1919.

Efterkrigs livet

Den 12 maj 1921 blev Luckner en frimurare av Lodge Zur gold Kugel (Große Landesloge von Deutschland) i Hamburg. Han skrev en bok om sina krigsupplevelser som blev en bästsäljare i Tyskland, och en bok om honom av Lowell Thomas spred hans berömmelse i större utsträckning.

Luckner korsar Atlanten igen

1926 lyckades Luckner samla in pengar för att köpa ett segelfartyg, som han kallade Vaterland och han sig ut på en goodwill uppdrag runt om i världen. Han lämnade Bremen den 19 september och anländer till New York den 22 oktober 1926. Han var en underhållande talare, han var allmänt beundrad för hans sjömanskap och för att ha kämpat hans krig med en sådan minimal förlust av liv. Detta öppnade många dörrar för honom i USA, där han talade vid ett hundratals tillfällen över hela landet, både på tyska och senare, i allt högre grad, på engelska. Han vann stöd av många kända personer, inklusive diplomater, politiker, och även några av American Legion. Henry Ford gav Luckner en T-Ford, och staden San Francisco gjorde honom hedersmedborgare. USA: s president Calvin Coolidge ville träffa honom, men Luckner tackade nej efter begäran av hans regering då detta skulle kunna störa hans “goodwill uppdrag”, som han kallade det i sin reseberättelse, Seeteufel erobert Amerika (“Sea-devil erövrar Amerika”). Han kunde varken ha större framgång på andra håll eller få bättre ekonomiskt stöd som talare. Men trots populariteten och framgångarna återvände han till Tyskland, där han anlände den 19 april 1928.

Tillbaka i Tyskland

Luckner var en frekvent besökare till Heydrich hus i Halle, där hans berättelser om äventyr Seeadler inspirerade en ung Reinhard Heydrich att ansluta sig till mellankrigs Reichsmarine. Under 1937 och 1938 gjorde Luckner och hans svenska fru en jorden-runt-världsomsegling i sin yacht Seeteufel, och de välkomnades i Nya Zeeland och Australien, även om vissa såg honom som en förespråkare för den nazistiska regimen. Han passade också på att besöka Maupihaa, Under sitt besök i den australiska delstaten Queensland, hyllades Luckners av pressen och allmänheten. Den Brisbane Kontoret Samväldet Investigation Branch (CIB), hade haft en övervakning av Luckners under deras besök. Inspektören som ansvarar för CIB i Brisbane, Bob Wake, deltog i en galamiddag som hölls för att hedra det tyska paret. Gala menyn var dekorerad med ett hakkors. CIB höll detaljerade register över alla Luckners kontakter, och när Australien förklarade krig mot Tyskland tillfångatogs många av dessa kontakter och internerades.

Andra världskriget,

Hitler försökte använda Luckner i propagandasyfte, men som en frimurare var tillhörde han inte nazisternas gynnade grupper av människor. År 1939 var han inblandad i en skandal och ställdes inför rätta inför en Sonderehrengericht (särskilda domstolen av heder) för incest och för att ha sexuellt utnyttjat en minderårig, men han dömdes aldrig (det sägs att hans avgång från det offentliga livet var ett villkor för avvecklingen av rättegången.) Luckner vägrade att avsäga sig sitt medlemskap i frimurarna och de olika heders medborgarskap som beviljats i USA, och därför blev hans bankkonto fryst. 1943 räddade han livet på en judisk kvinna, Rose Janson, som han försett med ett pass som han hittat, Kvinnan lyckades senare fly till USA via ett neutralt land.
I slutet av kriget, frågade borgmästaren i Halle, där han bodde, om Luckner ville förhandla om stadens kapitulation till den annalkande amerikanska styrkorna, vilket han gjorde, även om han inte återvänder till staden efter att ha hört att nazisterna hade dömt honom till döden.

Luckner hade stor fysisk styrka och noterades för sin förmåga att böja mynt mellan tummen och långfingret på hans högra hand och att riva upp telefonkataloger (den tjockaste var New Yorks telefonbok), med sina bara händer. I samband med sitt besök i Australien 1938, Sydney Labor Daily publicerade en karikatyr som visar Kaiser Wilhelm riva upp den belgiska neutralitet pakten, Adolf Hitler riva upp ett avtal, och Luckner riva upp en katalog, med rubriken “De har alla den vanan!”.

Luckner var produktiv med att skriva sin autograf, och hans ursprungliga autografer dyker upp ofta på auktioner och vid försäljning av egendom.

Luckner flyttar till Malmö

Efter andra världskriget flyttade Luckner till Sverige, där han bodde i Malmö med sin svenska andra hustru Ingeborg Engeström till hans död vid en ålder av 84 i 1966. Men hans kropp återvände till Tyskland och begravdes i Main Ohlsdorf kyrkogård, Hamburg. Jag har inte lyckats hitta några artiklar i svenska tidningar om denna äventyrets man!

TV-serier

Mellan 1973 och 1975 producerade en fransk-tyska Co-produktionsbolag en 39-episod äventyrsserie med titeln “Graf Luckner” för det tyska ARD-tv-nätet, med Luckner som hjälten.