2009-08-08
Vädret fortsatte med sol och värme. Hamnen i Käringön är ”knöka” full, men det är inte så underligt, Käringön är ett litet Paradis. Här ligger husen tätt och det finns bara smala asfalterade stigar. Cykel och motortrafik är förbjuden. På ön bor 130 personer året om. På 1500-talet kom de första fiskarna till ön, men när sillen minskade på 1800-talet, lämnade många fiskare ön. Idag finns ca 200 hus varav över 120 hus är byggda före 1920-talet. Käringön (med bara ett ”r”) har inte fått sitt namn från någon gammal gumma utan utifrån små sjömärken (stentorn eller rösen). Men i hamnen finns en staty av en ”kärring” med förklädet fullt av jord. Sägen säger att det inte fanns någon jord på Käringön och att kvinnorna därför fyllde sitt förkläde med jord var gång de kom till ön från fastlandet. Detta för att man skulle kunna begrava de döda i jord. En tradition som fortfarande lever kvar är att när färjan lämnar hamn, hoppar några av dem som är kvar på ön i vattnet med kläderna på.
På eftermiddagen blev det Stor flaggning dagen till är – Kerstins 60-årsdag skulle firas! Mottagningen skedde på Amelit med champagne. Amelit låg lämpligt nog utanför Ökrogen, där festen hölls. Efter god middag så var det ett glatt gäng på 18 personer bestående av Kerstin och Thomas samt barn och barnbarn och vänner, som såg till att dansgolvet ”gungade” till långt in på natten.