2012-02-12 CrewsInn, Chaguaramas, Trinidad
Problem med Custom igen!!!
När vi kom till Chaguaramas kvällen innan skulle jag ha klarerat in direkt när vi kommit in i hamnen, även om klockan var 18:00. På de flesta platser är både custom och immigration stängd vid den tiden, men inte i Trinidad! Custom har öppet här 24/365 och man skall alltid anmäla sig här och man tar detta på största allvar. Det borde jag ju veta som missade att gå till Custom när jag kom hit 2011 i februari och det innebar att jag blev hämtad och körd in till Port of Spain för förhör (se mitt Resebrev 19). När jag nu dagen efter lämnade blanketten till Custom så kom givetvis frågan: ”When did you arrive”? Ja det var bara att säga som det var, (de hade säkert koll på när jag kom). Det blev en lång diskussion, visste inte jag … men på alla andra ställen … Tillslut lät han det vara med en skarp tillsägelse att gör inte om det! Puuh … skönt(!), jag ville inte åka in till Port of Spain och förklara IGEN … och tänk om det var samma kille som förra gången …. Den här gången skulle han säkert inte låta mig komma undan så lät!
När jag var nere i Venezuela fick jag veta att min lägenhet som jag haft till försäljning, blivit såld och inflyttning var satt till den 1 mars. Så nu gällde det att ta sig hem för att tömma lägenheten mm. Min yngst dotter skulle resa till Florida på fredagen och jag ville gärna träffa henne, så det gällde att ta sig hem snabbt, men jag ville ha båten i Martinique, då den skulle servas och en hel del annat så det var ju bra om de kunde göra en del av det medan jag var i Sverige.
Det var att ta farväl av Sadie och Micke som jag haft som båtgrannar i nästan 7 månader samt en hel del andra jag lärt känna inklusive Bo och Pierre, men jag visste att jag skulle möta dem senare.
2012-02-13 CrewsInn, Chaguaramas, Trinidad
Trinidad – Martinique, 248 sjömil
Kl 08:00 kastade jag loss och seglade iväg ut genom Devils Mouth. Precis vid Devils Mouth ligger en underbar vik Scotland Bay. Denna morgon gjorde inte sundet skäl för namnet, men jag visste att den hade en annan sida också!
För ett år sedan kom jag inseglande här och då hade jag 3 – 4 meter höga vågor i aktern och de var dessutom rätt korta då det grundade upp och blev ett sund med motström. Men nu var det behagliga dyningar och jag gick för motor. Efter ett par timmar strax innan jag nåde en av oljeriggarna som ligger mellan Trinidad och Grenada kom vinden. 7 – 8 m/s hade jag sedan nästan hela vägen till Martinique.
Så småningom mörknade det, men en av fördelarna här är att vinden mycket sällan lägger sig till ro, utan det blåser 8 – 10 m/s dygnet runt (givetvis kan det blåsa mer eller mindre här också, men som regel är det 8 – 10 m/s som gäller. Det är ju passadvindarna som i huvudsak gäller här.
När jag närmade mig St Lucia södra spets, framträdde Stora och Lilla Piton, en av Karibiens mest fotograferade berg.
6 timmar senare närmade jag mig Martinique och kallade då upp Le Marin Marina. Då fick jag veta att det fanns ingen plats i marinan då det till helgen var karneval. Douglas Yacht Services kontaktades, för att se om de kunde fixa det.
Douglas sysslar med att fixa allt från transporter, hantverkare, boende, delar, hämtar ut saker, översätter etc ja nästan allt man kan tänka sig och hela tiden med ett leende. Han har 2 kvinnor till sin hjälp som hjälper till med att hålla allt flytande. Det kostar givetvis, men man spar mycket tid och många gånger får man tag på delar eller hantverkare som man inte annars kanske fått tag på och så vet man att allt blir gjort på ett bra sätt. Han fixade så att jag på tisdagen kunde få båten lyft och ligga på land medan jag var i Sverige och då få fixat bottenmålning, polering av skrovet samt rodret fixat, som fått en smäll när jag stötte till ett korallhuvud i Barbuda.
Så jag kunde lugnt glida in vid St Anne och ankra upp kl 20:30. Nästan 7 knop i snitt, inte dålig med tanke på förutsättningarna.
Jag passade på att stuva om det vi tradat med Warao indianerna. Samtidigt passade jag på att föreviga dem. Utombordaren var hjord i balsam Hela motorn var mycket fint jord, det var bara “Y”et som blivit i “V”.
2012-02-14 St Anne, Martinique
Lyft och hemresa
Kl 12:00 precis som avtalat kunde jag gå in i dockan och en halvtimme senare var Amelit på land. Så var det att fixa det viktigaste och kl 18:00 satt jag i en taxi till flygplatsen som Douglas ordnat. När jag steg ur och taxikillen hjälpt mig med väskan fick jag – ”Have a nice trip to Sweden”!. -”Yaah, but who much does it cost”? ”Douglas take it”! Visst är det skönt att bara kunna hoppa ur bilen och inte bry sig, men jag vet att det kommer en räkning senare:).
2012-02-15 Någonstans över Atlanten
Hem till Sverige och middag med yngsta dottern
Flygresan via London gick smidigt och vid 15-tiden landade planet på Kastrup och 1,5 timmar senare hade jag hämtat ut en hyrbil hos Toyota Malmö. På kvällen fick jag en trevlig middag tillsammans med min yngsta dotter innan hon for iväg till Florida.
2012-02-16 – 2012-02-27
Tömning av lägenhet och hälsa på barn, barnbarn och vänner
Det var ett vintrigt Malmö som möte mig! Verkligen skönt att jag inte hade båten liggande här.
Isläget kunde snabbt förvärras. Tiden går fort när man har roligt! Jag hade anlitat Bocenter och Lennart och Stina och de gör verkligen livet lätt att leva! Stina fixa offert på flytt och förvaring och hantverkare mm. Så det där med flytten gick som en dans och gav mig tillfälle att hälsa på äldsta grabben och dotter och mitt barnbarn Minna. Det blev också tid med lite fest med nära vänner. En sista titt på Turning Torso innan jag lämnade lägenheten.
2012-02-28 Hotel, Malmö
Tillbaka till Karibien
Blev hämtad i taxi kl 05:30. Kl 07:30 lyfte planet mot London. Jag fick byta flygplats, London City till Orly. Jag landade i Fort-de-France vid 16-tiden. Tog en taxi till pensionat i Le Marin som Douglas ordnat, då båten fortfarande låg på land. Arbetet på rodret hade blivit lite större pga av fästet fått sig en törn, men båten var fin där den låg, bottenmålad och superpolerat skrov. Bredvid där Amelit stod uppställd, fanns det en trevlig restaurang med mycket god mat.
2012-02-29 – 2012-03-30, Le Marin, Martinique
Fixa ”att göra listan” och vänta på reservdelar
Ja så var jag tillbaka i värmen och en långfärdsseglares vardag! Och till allt för stor grad består den i att försöka få bort alla punkter i ”att göra listan” men det är sällan man lyckas. Denna gång hade jag dock tänkt att alla punkterna skulle bort men tyvärr gick det inte utan till sist fick jag ge upp, då det återstod ett par punkter.
Så här såg listan ut när jag började:
Motorn till radarn har bytts en gång men för fortfarande oväsen. Skall bytas på nytt på garanti..
Watermakern läcker. Det är ett mycket högt tryck i watermakern när den producerar vatten och två rörfesten har fått sprickor.
Kontroll för att hissa upp/ned TV’n fungerar ej
Det finns minst en elektrisk läcka på den neagativa sida, dvs att ström går ut via jorden.
Spegelglasen i främre toalett och babords kabin skall bytas på garanti.
En boxitron (kontrollenhet till furler) skall bytas på garanti.
Båten skall bottenmålas samt nya anoder
Vatten pump på el.verket skall bytas
Vatten pump till motorn skall bytas för säkerhets skull. Volvo har gjort en idiotisk konstruktion. Generatorns sitter precis under vattenpumpen, så när den börjar läcka så fördärvas generatorn!
Service på el.verket skall göras
Service på Volvo skall göras
Fixa rodret från en mindre ”grundstöttning” – stötte till en korall.
Nya batterier (13 st)
Douglas Yacht Service som hjälpte mig fixa många saker. Rekommenderar honom varm!
De nya battererierna tål mycket kraftigare laddning, vilket gör att laddningen går ca 30 % snabbare. Därmed spar jag bränsle samt minskar timmarna på el.verket.
Det blev också dykning en bit utanför Le Marin. bredvid Dimond Rock.
Pierre och Bo kom och hälsade på. De kom från Trinidad. Vi tog en tur runt Martinique och passade på att besöka St James som är ett välkänt rom destilleri.
1763 gav Kung Louis XV Martinique rätt att sälja rom till länder utanför Frankrike. Det var framförallt New England, numera USA, som varden främsta marknaden. Därför fick också romen namnet St James som skulle låta anglosaxiskt och påminna om en fin adlig familj i England.
1882 registrerades namnet St James. Då fick också flaskan fick sin fyrkantiga form. Detta gjorde att den klarade sjötransporterna mycket bättre.
2012-03-30 Le Marin, Martinique
Seglar till Rodney Bay
Så småningom hade listan kommit ned till några punkter: vindmätare och reserv kontrollenhet till furler (gör att förseglet rullas in och ut) och kontrollenhet för att hissa upp/ned TV’n.
Jag var nu mycket trött på Le Marin och väntandet. Jag beslöt mig för att segla ned till Rodney Bay för att besöka några vänner och stanna där en vecka och se om ev någon av kontrollenheterna skulle komma.
Allt hade dragit ut på tiden, varför jag beslutat mig för att vänta med att segla in i Stilla Havet till nästa år. Min yngsta dotter tar studenten och det skulle vara risk att jag inte han så långt att jag skulle komma till öar där jag någorlunda enkelt kunde flyga hem från. Istället tänkte jag att segla upp till Virgin Island och Kuba och sedan ner till Belize eller Colombia och ”övervintra” där (dvs ligga där under orkansäsongen).
Leila hade åkt hem och jag sökte en ny crew, då seglingen till Kuba skulle innebära ett par länge överseglingar, samt att jag behövde någon som såg till båten när jag åkte hem till Sverige.
När jag lade till i Rodney Bay Marina mötes jag av: ”Welcome back! Nice to see you!” Vilken skillnad på bemötande jämfört med Le Marine där jag blev utskälld och beskylld för att ljuga, när jag sa att jag hade en plats reserverad samma dag som jag kom och Dock Master menade att det var dagen innan!
2012-03-31 – 2012-04-16 Rodney Bay Marina, St Lucia
Rodney Bay, Santa Lucia
Så härligt att vara tillbaka till Rodney Bay Marina och på morgonen kom min vän Malakai och hälsade på. Det var över ett halvt år sedan vi sågs senast. Jag gjorde också ett besök hos Bobo också. Bobo är svensk men bor här sedan över 8 år och har tre restauranger. Edge som ligger vid den inre hamnbassängen och har en veranda mot sjön, här får man fantastiska smak överraskningar. Fireworks där grillat står på meny och så Shellfish som ligger mitt i marinen där man får lite enklare men mycket goda rätter. Bobo berättade att man till hösten skulle få charterflyg från Sverige via Barbados. Det kommer säkert att öka kundbeläggningen. Annars har alla restauranger inkl övrig turistnäring mycket tuffa tider nu. Karibien är amerikanarnas motsvarighet till vi européers Kanarieöarna/Mallorca. Och när ”nästan alla” amerikaner nu har ekonomiska svårigheter så lider Karibien. Det syns tydligt när man ser alla charterbåtar som ligger outhyrda mitt i högsäsongen och restaurangerna gapar tomma.
Idag tog jag fram en av el.cyklarna. Det var minst 1,5 år sedan jag använde den senast, men det blev en härlig cykling på ca 2 mil bort till Pigeon Natur Park och upp bland bergen. Träffade Simon på Sedna 1. Simon är kanadensare som ensamseglat jorden runt och var nu på väg hem till Kanada.
På eftermiddagen tog jag jollen ut i Rodney Bay och snorklade lite. Och som vanligt blev det internet på eftermiddagen och sedan middag med några seglar vänner.
Jag hade hittat en crew, Ingrid, som var på St Maartin och beredd att komma rätt omgående. Det var ju bra, då jag nu längtade efter att komma iväg och segla.
Malakai kom en eftermiddag och frågade om jag ville följa med honom på en tur och se det ”sanna” St Lucia och också besöka en vulkan. Visst ville jag det och vi beslöt att ge oss iväg tidigt nästa morgon.
Malakai kom och hämtade upp mig i sin motorbåt. Det blev en färd längs St Lucias ostkust ner till Soufiere och Piton. På vägen stannade vi vid Anse La Raye där Malakai hälsa på en del vänner och sedan fortsatte vi till Soufiere. Nu fick jag veta att den bästa sättet att uppleva vulkanen var att vandra dit!:) Det blev totalt 6 timmars vandring! Och efter vulkanen och bad i ”mudde” så påbörjade vi vandringen ned. När vi kommit drygt halvvägs kom Malakai på att det fanns ett fint litet vattenfall uppför en av ”kullarna”. Jag kan lova er att det var skönt att sätta sig på stenarna och låta vattenfallet skölja över en. På vägen tillbaka till båten passerade vi det område där Malakai är född och givetvis blev det att stanna och prata med alla hans vänner. Kan lova er att det kändes bra att ha Malakai vid min sida då vi var i den ”mörka” delen av Soufiere där man definitivt inte går ensam efter mörkrets inbrott. Malakais bror kom körandes, så Malakai frågade om han kunde köra oss till båten. Ouups jag som inte trodde att Malakai var trött, men det visade sig att även han kan vara mänsklig:). Sedan blev det nästan en timmes båtfärd i mörkret innan vi angjorde Rodney Bay strax efter kl 19.
Ingrid, min nya crew, kom samma dag som hon fylla år, så jag beslöt att det fick bli Edge för att fira hennes födelsedag. Malakai ställde upp med sin bil så att vi kunde köra och hämta henne.
Det tog allt ett tag för Ingrid att förstå att Malakai inte var taxi chaufför utan vän. Lika förvånad blev hon över det fantastiskt fint dukade bord Bobo arrangerat.
Vi träffade också Kari-Anne och Per-Arne på Blue Adventure. De var på väg söderöver och skulle lägga upp Blue Adventure på Grenada och åka hem och jobba lite.
Vi passade också på att ta en liten segeltur ned till Marigot Bay. Här möte oss Sada som kände väl Malakai. När han hörde att vi ville ha färsk frukt och grönsaker lovade han att komma tidigt nästa morgon med färsk frukt och grönsaker från sin egen odling. Kvällen bjöd på en fin solnedgång, med palmerna som ett perfekt inslag.
Nästa morgon kom mycket riktigt Sada och vilka tomater och mango han hade, dessutom ville han inte ha betalt! Men till slut accepterade han en gåva vänner emellan.
När vi seglade in i Rodney Bay möte vi Sedna I som var på väg ut. Simon hade fått besök av sin syster och en väninna till henne. De skulle segla till St Maartin, så det var bara att önska dem en fin segling … ”See you in St Maartin”.
Pierre och Bo på Divina Remi hade ringt och frågat om jag inte kom snart. De låg för tillfället i Guadelope. Så det var dags att lämna Rodney Bay!
2012-04-16 Rodney Bay Marina, St Lucia
Segling tillbaka till Le Marin
Vi kastade loss vid 15-tiden och kunde ankra upp i St Anne vid 19-tiden. Det blev dinghy in till en av Karibiens mest påkostade dinghy dock. Faktum är att 120 fotare skulle ha kunnat lägga till här om bara djupet räckt och finare brygga i kraftigt ädelträ med rostfria stegar och pollare får man leta efter … ja jag är säker på att det var ett EU-projekt (ingen annan skulle komma på iden att lägga ner så mycket pengar på en dinghy-dock!). Och mycket riktigt, när jag nu gick och tittade extra nog så hitta ja EU-symbolen som visade att EU-pengar gått till Karibien! Och jag har hittat det på flera ställen på de franska öarna (inga andra).
2012-04-17 St Anne, Martinique
Får fixat ny vindmätare
Jag hade meddelat Pochon att vi skulle komma till dockan kl 10 och kl 13 kom de ombord och monterade vindmätaren. Några andra delar hade inte kommit och jag beslöt mig för att lämna Le Marin nästa dag.
2012-04-11 Le Marin, Martinique
Segling till St Pierre – staden som utplånades och över 30 000 dog.
På morgonen var det att handla lite mat och grönsaker samt klarera ut och checka ut från Marinan. Kl 13:00 seglade jag ut och det blev en fin segling till St Pierre, där jag kunde ankra upp kl 17:00. Där låg en svensk ensamseglare som vi bjöd ombord. Han var på väg hem till Sverige – varit ute i två år.
Innan dess hade vi varit ”ashore” och jag hade berättat för Ingrid om det fruktansvärda vulkanutbrottet 1902, då 30 000 människor dog och bara 2 överlevde. Allt detta skedde på mindre än tio minuter några minuter efter kl 08. Bland de som dog var också besättningarna på 8 fartyg som låg i bukten. Den ene som överlevde var en livstidsdömd fånge som senare blev benådad och den andra var en skomakare. Att den livstidsdömde överlevde berodde på att det var så dålig ventilation att eldklotet som kom nedrullad för sluttningen nådde inte in i cellen!!!:)
Så var det dags att lägga sig. Vi hade en lite längre segling framför oss imorgon och jag ville komma fram på eftermiddagen så vi kunde paddla upp för Indian River.
2012-04-12 St Pierre, Martinique
Segling till Portsmouth, Dominica
Kl 05:30 halade jag upp ankaret och satte kurs mot Dominica. Ingen vind fanns att uppbringa så det fick bli motorgång de första timmarna sedan kom vinden och vi fick en bra segling på 8,5 – 9 knop. Jag kunde ankra upp vid 13-tiden. David körde mig till customs så jag kunde klarera in och ut. Dominica är det ända stället som jag känner till, där man kan klarera ut samtidigt som man klarerar in om man inte skall stanna längre än 3 veckor. Det är presidenten som genomfört denna ändring, allt för att göra det smidigare för långseglare. Efter customs passade jag på att köpa ett paddlingstillstånd för att få paddla upp för Indian River. Normalt får man inte det utan man får åka med en guide som paddlar upp em i en båt, typ snipa. Men efter att pratat med David och betalt samma avgift som om jag blivit paddlad upp för floden, fick jag så tillstånd att paddla upp i egen kanot! Det blev en fin paddling upp, men vi fick inte se så många fåglar. Se film från detta.
2012-04-13 Portsmouth Dominica
Segling til Dehayes, Guadelope
Jag hade haft kontakt med Bo och Pierre. De var på Guadelope och vi hade bestämt möte i Dehayes. Vi fick återigen en bra segling och kl 19:00 precis när det mörknade, styrde jag in i viken och vi kunde ankra upp en liten bit ifrån Bo och Pierre. Det blev ett kärt möte och efter några återföreningsdrinkar tog vi jollen in till en mycket mysig lite restaurang. Har tyvärr glömt namnet, men väggarna var klarblå:)
2012-04-14 Dehayes, Guadelope
Dykning och segling til English Harbour
Pierre och jag dök vid ett rev bara ett par hundra meter från var vi ankrat upp båtarna.. Var väl ett så där halvhyfsat dykställe. Det blev i alla fall några bilder:)
Kl 12 halade jag ankaret och satte kurs mot English Harbour. Kom fram strax efter 17 tiden. Jag lyckades få en plats i marinan, eller rättare sagt tog en, då marinan stängde kl 17:00. Då jag visste hur de classica segelbåtarna skulle paradera nästa dag, valde jag den bästa platsen.
Så snart vi lagt till kommer ett par tjejer och undrade om vi kunde hissa en reklam flagga för Veuve Clicquot. När de beröttade att vi skulle få flaskor för besväret hissades flaggan direkt!
På kvällen gick vi till Falmouth och lyckades komma in på seglarnas party. Det blev mat och dans till sena timmen.
2012-04-22 English Harbour, Antigua
Antigua Classic Regatta
Idag kl 13:30 skulle det bli parad och jag hade kvällen innan valt den bästa åskådareplatsen för det. Jag kunde sitta framme på pulpiten och filma alla de fina båtarna när de kom inseglande och visade upp sig. Plötsligt var det någon på båtarna som började vifta och ropa Kaj. Det skulle senare visa sig att det var Håkan på Unikorn som var gast på en av båtarna.
Efter paraden kom Bo och Pierre över. De hade precis hunnit segla in innan paraden började. Vi begav oss upp till Shirlys Heighs, där det varje söndag är BBQ och steelband. Det blev en mycket trevlig tillställning. Och skall man få mest ut av det så hikar man upp. Det blev en svettig vandring men med en fantastisk utsikt som belöning. Vi hann att kom upp i god tid innan solnedgången. Sedan blev det dryck, mat och dans i nämnd ordning. Som ni kan se av filmen så var det mycket trevligt.
Vid 21-tiden tog vi en taxi ned till dinghy dockan och sedan körde vi över till Amelit, för att lämna jollen där och bege oss till Falmoth Marina där det var fult party. Vid 24-tiden var det dags att dra sig tillbaka till Amelit för att sova ett par timmar.
2012-04-23 English Harbour, Antigua
Segling till Montserrat – 29 sjömil
Segling inleddes med att jag kom nästan mitt i Antigua Classic Regatta och fick några fina bilder på båtarna under segel.
Segling var helt underbar. Vinden var på omkring 8 m/s och kom in tvärs på styrbords sida, Jag gjorde omkring 8,5 knop och seglingen tog knappt 4 timmar. Strax innan Montserrat fick jag två napp men båda gångerna släppte fisken, så det skulle inte bli egenfångad fisk till middag. Inklareringen gick rätt smidigt. Då vi inte klarerade innan förrän kl 18:00 så fick de ringa efter Custom. Det kostade 80 ECS extra, men det fick det vara värt. Det tog bara 10 minuter innan tullaren kom, så han kunde inte bott lång borta. Sedan tog vi Sam Sword Taxi till Tinas restaurang, där vi åt shrimps. Det smakade mycket bra och Tinas restaurang fick ****. Imorgon skall Samuel köra oss på en guidad tur, där vi bla. skall få se lite av Plymouth som ligger i aska, men mer om det imorgon. God natt!
2012-04-23
Little Bay, Montserrat
Montserrat – en gång ett paradis
Montserrat är paradiset som drabbats extra svårt katastrofer. 1989 kom stormen Hugo och ödelade närmare 90 % av infrastrukturen! Hela turistnäringen ödelades. Efter ett par år hade man precis lyckats återuppbygga det mästa när nästa katastrof drabbade Montserrat! I juli 1995 fick Soufeire ett våldsamt utbrott och halva ön lades i aska på bara någon dag. 19 personer dog. Så började man ånyo bygga upp delar av ön. Ett hotell som vi besökte var precis återuppbyggt och hade fulltecknat de närmaste månaderna framöver när så vulkanen fick ett nytt utbrott! Ni kan se på bilderna hur det nu ser ut! Man hade precis öppnat ytterliggare en zon så vi kunde komma lite närmare Plymouth än vad kartan visar. Den sista zonen var polisbevakad och vi fick skriva upp våra namn när vi skulle in och vi prickades av när vi skulle ut. Allt för att unvika att någon stannar kvar och försöker stjäla då det finns mycket dyrbarheter kvar gömda under askan.
För mer info se bifogad video.
2012-04-24 Little Bay, Montserrat
Segling till Nevis
Vi hissade ankar vi 8 tiden och satte kurs mot Nevis. Det blev en kort segling då Nevis bara ligger 34 sjömil bort. Kl 12:30 ankrade jag upp utanför Charlestown. Long Boy hjälpte oss att hitta till Custom och immigration samt ordna en taxi till Golden Rock. För det fick han en välförtjänt öl. Golden Rock var en fantasiskt mysig resort halvvägs upp för Nevis Peak. Här fick vi se några apor men middagen och utsikten var absolut den stora behållningen. Jag rekommenderar varmt Golden Rock. Vi fick också chans att spela lite biljard på en lokal ”pub”.
2012-04-25 Charlestown, Nevis
Snabb segling till St Maartin – 59 sjömil
Kl 08:00 hissade jag ankaret och satte kurs mot St Maartin Det blev motorgång förbi St Kitts, då ön läade, men när jag seglade ut mellan St Kitts och Statia kom vinden och det blev en fantastisk fin segling i omkring 20 knots vind. Loggen visade på mellan 9 och 9,5 knop. Se ovanstående film där Pierre på Divina Remi spelade in när vi seglade om dem som synes i filmen ovan, Pierre skyller på att det var pga av att han var så upptagen av filmningen, som vi kunse segla om honom:) .
Kl 14:00 kunde vi ankra upp i Simpson Bay för att invänta broöppning, så att vi kunde segla in i Simpson Bay Lagun och lägga till i Simpson Bay Marina.
2012-04-26 2012-05-07 Simpson Bay Marina, St Maartin
Lata dagar på St Maartin
Vi blev liggande i Simpson Bay Marina tillsammans med Pierre och Bo. Det blev rundtur runt ö, med besök på Grand Case, en helt underbar idyll med många fina restauranger. Vi fick också nöjet att se karnevalen i St Maartin.
Vi träffade också Solfrid Håkenstad og Erik Rodesjö på Fulmar, http://www.syfulmar.blogspot.com/
Ett mycket trevligt par från Spetsbergen, som visade sig vara några riktiga äventyrare. Solfrid har varit VD för Basecamp Spitsbergen, men ville själv ut på egna äventyr. Och sa därför upp sig från sitt drömjobb! Basecamp Spitsbergen hyrde en stor segelbåt som seglades in i en vik på spetsbergen och där lätt de henne ligga och frysa inne! Sedan kunde man ta en tur på 3 dagar där man en dag åkte hundsläde till båten, dag två var runt båten och dag 3 reste tillbaka igen! Se
http://www.basecampspitsbergen.com/Summer/Overnight-trips
Många av besökarna återkommer till dessa fantasiska naturupplevelser. De mest orginela är väl de 15 kvinnor från Dubai som kommit hit. De har sedan kommit två gånger till!!!
Den 7 maj klarerade vi ut och kl 16:30 var det broöppning och vi kude segla ut och ankra upp i Simpson Bay, för nästa dag skulle det bli tidig avsegling för att komma fram till Virgin Gorda medan det var ljust.
2012-05-08 Simpson Bay, St Maartin
Segling till Brittish Virgin Gorda – 85 sjömil
Kl 04:30 hissade jag ankaret och satte kurs mot Brittish Virgin Gorda, 85 sjömil bort. Jag ville vara säker på att komma dit medan det var ljust. Det var alldeles stilla och ett kraftigt fullmånsken. Vilken fantastisk vy! Siluetten av bergen på St Martin, båtarna med sina ankarljus och mångatan som löpte i vattnet och slutade mot klipporna på ön.
Men det var ingen vind, så det blev motorgång. Så småningom bleknade mörkret bort och solen började stiga upp mellan två berg på St Martin, men ingen vind. Det blev fortsatt motorgång, så småningom blåste det 3 m/s SO, vilket innebar att den lilla fartvinden försvann och det var alldeles stilla, allt medan temperaturen steg. Då jag gick för motor kom jag fram tidigare än tänkt. Men det var bra, för då skulle jag kunna hinna innan Custom stängde. Min crew Ingrid hade sin hund Angel med och vi behövde klarera in henne för att kunna ta henne i land.
På kvällen gick vi och åt med ett amerikanskt par och deras bror. De hade chartrat en motorbåt och seglat runt. Av dem fick vi flera bra tips.
2012-05-09 Virgin Gorda Yacht Harbour
Segling till miniön Saba och Saba Resort.
Det var en kort segling (alla seglingar i Virgin Island har en tendens att bli korta då avstånden inte är så stora mellan pärlorna). Dagen segling blev 6 sjömil! Jag ankrade upp bara hundra meter från baren på Saba Resort. Efter den långa och mödosamma seglingen:) smakade ett par öl extra gott!
2012-05-10 Saba Resort, Virgin Gorda
Segling till Anegada, flamingonas ö!
Återigen en kort segling på 15 sjömil. Det sista biten blev dock lite besvärligare än väntat. Sjökortet stämde inte alls, och det var korralrev vi seglade över med okänt djup, då det visade sig att den markerade inseglingen med ett par enstaka bojar pekade på att jag skulle segla över ett rev med ett djup på mindre än 2 meter. Det blev att sakta ta sig fram. Det var skönt med det framåtriktade lodet och så småningom kunde vi ankra upp utanför öns ända lilla by. Vi tog dinghy in och frågade hur vi skulle ta oss till lagunen där flamingona skulle hålla till. Men det visade sig att vid denna tiden på året så är de på den östra delen av ön och dit går inga vägar och jag kunde heller inte ta mig dit med dinghyn då det finns flera rev utanför med ett djup på bara ett par decimeter.
Istället så blev det en taxitur till andra sidan ön och lite snorkling. Sedan när vi kom tillbaka bokade jag ett bord på en restaurang (det stod i pilot guiden att man borde boka, då man bara tog hem mat utifrån hur måga bokningar man hade). Naturligtvis tog jag fel restaurang! Vi var de ända gästerna men på restaurangen bredvid var det BBQ afton och säkert över 70 personer!!!
2012-05-11 Anegada
Segling till Tortolla
Återigen blev det en kort segling på 24 sjömil. Lagom med vind, så det blev en lugn och fin segling. Nu var det också lite lättare att navigera då det bara var att följa mitt spår från inseglingen, men det gällde trots allt att se upp, för bara någon meter från där jag seglade in kunde det finnas en korallspets.
Jag har nog inte sagt att en av fördelarna med att segla här är att det är nästan ”spegelblankt” vatten. Öarna ligger så tätt så det bildas ingen sjö och så är det korta tur mellan pärlorna. Det märks, här är det mycket gott om charterbåtar och amerikanare.
Jag lade till i Road Town på en IGYE marina. Anledningen till att jag valt Road Town var två:
1. Jag kunde ta färjan till St Thomas för att få ett ESTA Visa så att jag kunde segla in på amerikanskt territorium. (det ahde jag lärt mig från förra året, då jag gjorde misstaget att segla direkt till St Croix utan att ha ett US Visa.
2. Jag ville dyka på RMS Rhone, ett av de mest kända vraken i Karibien.
2012-05-12 Road Town, Tortolla, Brittish Virgin Island
Färja till St Thomas med förhinder
Kvällen innan hade jag fyllt i min ESTA ansäka och nu skulle jag bara ta en snabb tur med färjan till St Thomas för att vara tillbaka vid halv tio tiden hade jag tänkt. Jag tog alltså färjan kl 07:00, men när jag kom fram till St Thomas var det en längre utfrågning av varje passagerare och det fanns inte en chans att hinna med samma färja tillbaka till Tortolla. Så det blev en hel del promenerande i Charlotte Amalie. Då det inte var något kryssningsfartyg här så var alla affärer borta vid Yacht Haven Grande stängda. Det rör sig om över 100 affärer, flertalet juvelerare menn många andra mer lyxbetonade affärer. Då skall man ändå veta att ca 50 juvelaffärer vid centrum av Charlotte Amalia ändå hade öppet. Offatbart att alla dessa affärer kan bära sig, men det måste betydda att alla dessa krussingpassagererare spenderar stora summer på guld och silver i tron att de gör en bra affär. Jag är inte så säker på det!!:)
Så var då kl 13:00 och jag steg ombord med mitt nystämplade pass. Färjan lade ut men efter ca 30 minuter meddelade kaptenen att vi skulle göra ett kort stopp till sjöss och lämna över ett paket till en annan färja! Och mycket rikigt så gled en anna färja upp jämsides och paketet överlämnades! Sedan startades motorerna och vi for iväg igen i ca 20 knop. Men det varade bara 10 minuter sedan sjönk farten betänkligt och snart meddelade kaptenen att vi hade motorproblem! Det blev en långsam färd tillbaka till Tortolla och kl 15:30 kunde vi lägga till! Ja så var jag 6 timmar efter plan och det var inte lönt att tänka tanken på något dyk, denna dag! Men jag hittade dyk shopen och Jana som var dyk ledare åtog sig att ta mig ut till RMS Rhone nästa dag, trots att det var söndag!!
Jag hade pratat med Bengt på Facebook som rekommenderat mig att besöka Delisiuse Food. Det skulle vara några vänner till honom som hade stället. När jag kom ditt och frågade efter John så såg de ut som levande frågetecken. Men ok, vi fick en fin take-away, som smakade bra och det var framförallt billigt! 10 dollar för två portioner!!
2012-05-13 Road Town, Tortolla, Brittish Virgin Island
Dykning på RMS Rhone
Kl 09:30 kastade Jana och jag loss förtöjningarna på dyk båten och hon satte kurs mot RMS Rhone. Det skulle bli två dyk, ett på fören och ett på aktern. RMS Rhone hade nämligen sprängts när hon sjönk och fartyget hade delats i två hälfter. Eftersom det är ganska strömt fick man därför dela upp dyket på två separata nedstigningar. Tyvärr hade jag tagit fel lins och vattnet var inte så klart som jag trodde så det blev inte så bar bilder som jag tänkt. Hädanefter skall jag ha video när jag dyker på vrak. Det var riktigt häftigt när man kunde dyka igen några korridorer på fartyget.
På eftermiddagen kom Rick som är kapten på en charterbåt och också har en intressant affärsidé, men videofilmning av hus som skall säljas. Det blev en intressant eftermiddag med mycket diskussion om filmning och helikopterflygning.
2012-05-14 Road Town, Tortolla, Brittish Virgin Island
Segling till St John för inklarering och sedan vidare till American Yacht Harbour.
Jag seglade iväg vid lunchtid med kurs mot St John, för att klarera in i US Virgin Island. På vägen dit möte vi en stor sköldpadda, men han dök rätt snabbt. När vi kom in i Cruz Bay fanns det en brygga precis utanför Customs, men det låg redan två färjor där! Jag försökte uppskatta avståndet mellan dem och tyckte det såg ut som vi skulle få plats där. Sakta backade jag in där och det blev en perfekt tilläggning. Det visade sig att jag bara hade drygt 1 meter tillgodo vid fören respektive aktern. Passagerarna på färjan vid min akter hade med spänning följt min tilläggning och nu fick jag en rungande applåd! Klareingen gick smidigt och snart kunde jag segla iväg och det gick lätt, då ena färjan nu avgått. Drygt en timme senare kunde jag lägga till i American Yacht Harbour i Red Hook på St Thomas.
American Yacht Harbour är en mysig marina, med mycket seglare. Många ligger för ankar i viken utanför. Och marinan har flera bra restauranger och en härlig bar på andra våningen med utsikt över hamnen och viken.
2012-05-19 American Yacht Harbour, St Thomas
Segling till Culebra – 31 sjömil
Efter ett par avkopplande dagar i Red Hook så var det dags att segla vidare. Idag var målet Culebra, en jättemysig lite ö. Jag var där förra året och ön fick snabbt en plats i mitt hjärta, med dess härliga invånare. Denna gång hade jag bestämt mig för att lägga mig inne i den stora lagun som finns på ön. Kl 18:00 släppte jag ankaret och ringde US Custom och meddelade det och frågade om de ville komma och ”hälsa på”. Efter en del diskussion kom vi fram till att de hade stängt i Culebra och att jag kunde vänta med att besöka Customs till jag kom till San Juan. De var dock lite missnöjda med att jag inte fått en Crusing Permitmence när jag klarerade in i St John.
På kvällen tog vi oss in till Mamas Bar . En mycket trevlig restuarang med god mat. Därefter tog vi oss till en bar, där vi träffade ”Cach”. En trevlig ”farbror” som kom hit seglande för 15 år sedan och är numera bofast här. Han hade ett förflutet i militären och en gång besökt Norge i militära ändamål.
Efter en del diskussion så sa han nu måste vi gå till Mamas Bar, det är söndag kväll och det är dans där! Vi hade ju varit där och ätit, men det visade sig att musiken inte började förrän kl 21 och då hade vi lämnat stället. Så var vi tillbaka igen och med folk det var nu. Fullt tryck! En mycket bra orkester bestående av speciella trätrummor och en del andra instrument stod för musiken! Underhållningen stod ett äldre par med. Hon fylla 80 år, vilket man definitivt inte skulle tro och dagen till ära hade de gått hit. Han var 83! Som de dansade, det var en härlig syn och hela publiken levde med. Det blev mycket prat och skratt. Jag gratulerade paret och sa att jag tyckte de dansade underbart. Både sken upp och sedan blev det flera vinkningar under kvällen!
2012-05-20, Culebrea
Segling till San Juan, Puerto Rico – 52 sjömil
Seglingen till Puerto Rico blev slör hela vägen. Det blåste omkring 10 m/s och det lev en relativ bra segling, för att inte säga plattläns en stor del av seglatsen. Angel häll utkik hela tiden!
Vid 18-tiden kunde jag styra in i San Juans hamn. Precis innan jag kom till inloppet blev jag uppropad: ”Sailing yacht approching San Juan Harbour, Sailing yacht approching San Juan Harbour, – Port-to-Port, Port-to-Port”. Det var ett stort lastfaryg på väg ut som ville försäkra sig att vi slkulle mötas babord mot bard, dvs att jag skulle inte försöka begära rätt till väg som segelbåt, vilket jag givetvis inte hade tänkt. Det var ett stort fartyg som hade begränsta manöverutrymme, så självklart hade han rätt att välja väg. Starx efter kom en stor pråm fullastad med contanrar. Det var 3 bogserbåtar som tog hand om denna pråm. Givetvis fick han också rätt att välja väg!
Marinan var stäng men jag hittade en bra plats som vi kunde lägga till vid. Sedan var det och ringa Custom. Vi kom överens om att jag skulle komma borttill dem på flygplatsen nästa morgon. Det är lustigt, de tar ganska lätt på det. Hade det varit i Trinidad så skulle jag besökt Custom direkt och inte fått ta mig någon annan stans förrän jag varit hos dem! Här fick jag ok på att ta mig in till gamla staden för att ät på en trevlig uteservering! Maten smakade bra och det var rätt skönt att krypa ned i kojen vid 23 tiden.
Framför mig hade jag nu segling till Lite mer ”okända vatten”. Pilots saknas över Dominikanska Republiken (jag har i alla fall ej kunnat hitta någon) och den ända som finns över Cuba skrevs av Nigel Carder 1999. Mycket har hunnits förändras. Skall bli spännande och se hur mycket. Första hamnen i Dominikanska Republiken som jag tänkt segla till heter Puerto Bahia. Det finns inte tillstymmelse till den hamnen på aktuellt sjökort över området, så det skall bli spännande och se om den finns på riktigt.