2009-08-17, måndag

Kl 08:00 kastade jag loss från Marstrand med sikte mot Käringön igen. Jag räknade med att skolorna nu börjat och att man därmed skulle kunna ligga i den gamla hamnen, som är mycket idyllisk. Det var bra med vind, 10 -12 m/s SV, så det blev mestadels segling – härligt! Att tyst glida fram mellan öarna är en underbar upplevelse. När jag kom fram till hamnen, visade sig mycket riktigt att det fanns plats. Jag skulle dock ha upp fendertar och förtöjningstampar och under tiden han en segelbåt att lägga beslag på den sista lediga platsen. Men jag hade tur och fick låna lastfärjan förtöjningsplats till nästa dag kl 08:00.

Det blåste nu upp emot 15 m/s men i den inre hamnen ligger man lugnt och bra och märkte inte mycket av vinden. Det blev ånyo ett besök på Petterssons Krog på kvällen. Det var relativt mycket folk där ändå, fastän en stor del av seglarna och sommargästerna hade lämnat ön. Efter en underbart god helgeflundra med Brylekräm som avslutning, var det dags att dra sig tillbaka till Amelit. Helgeflundran finns bl.a i Skagerark och Kattegat där den lever på hummer, krabbor och musslor. Därför är det är inte så konstigt att den smakar gott och efter en tillagning där man bara förstärker den goda smaken utan några konstigheter, så är det inte så konstigt att det är en av mina favoriter. Tänk om man kunde fånga en helgeflundra på jorden runt seglingen – då skulle man ha säkrat matförrådet ett bra tag, då de kan väga upp till 300 kg!

2009-08-18, tisdag. Käringön

Jag kastade loss innan kl 08:00 för att segla inom Lysekil för att provianterar lite och därefter gå till Smögen. Vägen dit tänkte jag ta genom en small farled förbi Bassholmen. Jag visste att där fanns en bro, men kunde inte någonstans – varken på sjökort eller piloter – hitta seglingsfri höjd, så det var bara att segla dit och se hur det såg ut. Amelit behöver 22,5 m seglingsfri höjd (inkl antenner.). Det blåste svag nordlig vind, så det blev motorgång till att börja med. Rännan är rätt smal på sina ställen, men väl utprickad och naturen är mycket vacker. Precis när jag passerade Bassholmarna möte jag en motorbåt och frågade då om hur den seglingsfria höjden var på bron som nu bara låg ett par hundra meter framför mig. Jag hade redan börjat ana att den var för låg och mycket riktigt – den var bara 17 meter, så det hade blivit mastfällning om jag provat! Det var bara att vända om – då rännan är smal uppskattade jag verkligen Amelits kraftiga bogpropeller, som gör det möjligt att vända Amelit ”kring sin egen axel”. (Bogpropellern sänks ned från skrovet så att man kan få maximal effekt, samtidigt som man slipper vattenmotstånd då man seglar.) Nu kunde jag hissa segel då det blev läns och i 2 – 3 knops fart gled jag stilla fram i denna idyll. Jag fick segla ned om Gullholmen och sedan upp förbi Grundsund för att komma till Lysekil. Seglingen tog väsentligt längre tid än jag beräknat, men vad gör det då man har all tid i världen! Jag kom dock fram till Lyskil i god tid för att proviantera och sedan bar det av till Smögen. Bara för en vecka sedan hade det inte varit att tänka på att få en plats för Amelit om man skulle komma in vid 18-tiden, men nu var det inget problem – där var flera platser att välja på. Med Smögen räckor och havskräftor avslutades kvällen. En havstrut fick också en havskräfta, då den var så smart/fräck att den tog den direkt från tallriken i sittbrunnen!

 

2009-08-19, onsdag. Smögen

Väderprognosen pekade på att det skulle bli varmt, men blåsigt. Då passade det bra att gå till en naturhamn utanför Grötö, som gav bra skydd. Vi var 5 – 6 båtar i naturhamnen. De flesta låg förtöjda mot klipporna men jag valde att svajankra. Hundra meter från mig låg en tysk vid Svenska kryssarklubbens boj (det skulle jag vara tacksam för nästa morgon). Det är en fin naturhamn fastän man har Brofjorden inom synhåll. Brofjorden är Sveriges största oljehamn och Sveriges 3:e största hamn. Här ligger Preemraff (fd Scanraff) – Sveriges största oljeraffinaderi. Årligen raffineras 11,4 miljoner ton råolja varav merparten går på export. Det ser lite konstigt ut att se upptill 5 stora oljetanker ligga för ankar mellan öarna i väntan på lossning/lastning. Två eldslågor brinner dygnet runt, som påminner om oljeplattformar.

Jag testade jollen med den nyinköpta propellern och efter en del justeringar gick den riktigt bra. Tillbaka med jollen till Amelit visade det sig att jag fått fel på motorn till den ena däverten (som jag hissar upp jollen med). Efter att försökt med olika sätt att få rätt på problemet utan framgång, insåg jag att det som återstod var att hissa upp den med borrmaskin, men då batterierna på borrmaskinen var urladdade i det närmaste så behövde de laddning över natten.

 

2009-08-20, torsdag. Någon stans i Bohuslän

Vaknade och upptäckte att jollen var borta! Jag hade kvällen innan missat att förtöja den riktigt, då jag tänkt hissa upp den. Med den kraftiga blåsten och dålig förtöjning hade den drivit iväg under natten. Som tur var så låg vinden på inåt viken och ”La Petit Amelit” låg fint ”förtöjd” vid ett par klippor där den glidit upp på tången. Problemet var bara att det var ett par 100-meter dit och vattnet tyckte jag inte var vidare badvänligt pga av temperaturen och att simma med den på släpp skulle nog inte låta sig göras, med den kraftiga vind som rådde. Det var då tysken kom till hjälp. Han rodde över med sin jolle till mig. Med ett par hundra meter tamp från hans båt till sin jolle kunde han och jag med vindens hjälp snyggt glida ner till La Petit Amelit. Som tur var hade hon ej fått en ända skråma. Jag hade letat efter startnyckeln till jollen innan jag lämnade Amelit, men inte kunnat hitta den, varför jag antog att den satt i jollen. Men en olycka kommer sällan ensam och givetvis fanns det inga nycklar där! Då uppskattade jag verkligen tysken försiktighet med tamp mellan sin båt och jollen(!), då vi nog inte hade orkat ro och ha jollen på släpp. Nu blev det istället så att vi halade oss in till hans båt med La Petit Amelit guppande efter oss. När jag väl fått över La Petit Amelit till Amelit så var det dags att bara njuta av det fina vädret och hädanefter kommer jag att vara väldigt noga att alltid förtöja jollen väl. Jag kunde inte heller hitta nycklarna till jollen fast jag letade igenom hela båten. Återstod att kontakta närmaste Evinrude återförsäljare för att få gjort nya nycklar. Som tur var visade det sig att fanns en återförsäljare i Udevalla – Rodhins Motor som kunde fixa detta. Det passade bra då jag bestämt med Thomas och Kerstin om att besöka ”Öppet Varv” som är en flytande båtmässa på Orust den kommande helgen och de skulle komma upp till NordWest marina på lördagen så att vi tillsammans kunde segla runt och titta på båtarna.

 2009-08-21, fredag. Någon stans i Bohuslän

Hissade upp La Petit Amelit med hjälp av nyladdad borrmaskin och därefter hissades ankaret och kursen sattes mot Uddevalla. Efter att fått nya nyklar och provianterat lite seglade jag till NordWest Marina och ankrade i en vik utanför. Det blev en fantastiskt fin kväll med fin solnedgång och inte en vindpust.

2009-08-22, lördag

Thomas och Kerstin med taxen Tiffi anlände på morgon och jag körde in med jollen och möte dem. Vi gick runt lite och tittade på NordWest Varvet, men det var inte så mycket, frånsett motorbåtar. Alla tillbehör hade man på Ellös – Hallbergs Rassys hemma hamn. Vi seglade ned till Henån med motorns hjälp då vi hade vinden rakt mot oss. Vi hade tänkt ankra utanför Henån, då vi räknade med att det skulle vara fullt i marinan, men då vi såg en större segelbåt segla ut chansade vi och gick in i hamnen och hade tur att hitta en plats. Vi gjorde en fantastiskt snygg tillägning fast vi hade ett 100-tal människor som stod och tittade på.

Här låg vi på första parkett och visst väckte Amelit en hel del uppmärksamhet. Det fanns en del som trodde det var en utställningsbåt, så vi fick stoppa dem när de försökte stiga ombord. Thomas från Najad kom över och visade intresse och efter en rundvandring på Amelit blev vi bjudna på en visning av Najads nya flaggskepp – Najad 570. Visst var hon imponerande, men Amelit gick segrande ut som långfärdsbåt.

2009-08-23, söndag

Efter en god frukost lämnade vi Henån och seglade till Ellös bredvid Hallberg-Rassys marina. Vi anlände strax innan kl 12 och fick skynda oss över till Hallberg Rassys utställning, för jag ville höra Arne och Heléne Mårtenssons föreläsning om deras jorden runt segling med bl.a besök på Antarktis. Det var en mycket intressant föreläsning. Efter att varit ombord på deras 62-fotare och hälsat på Arne och Heléne och införskaffat deras bok ”Vid nytt roder”, seglade vi tillbaka till NordWest varvet. Vi hade nu tur med vinden och Thomas och Kerstin fick jobba på, då vi både satte gennaker med ”spiderbommen” och messan ballonern. Det blev en lång seglingsdag då det bara blåste 2-3 m/s och med en fantastiskt god middag som lockbete fick jag Thomas och Kerstin att stanna över natten, för att tidigt morgonen därpå köra tillbaka med bil till Tylösand då deras semester var slut. På kvällen träffade vi Kent från Skanör som varit ute i 10 år och seglat jorden runt med sin El Cordeo och käresta. Kent kände väl till Amel-båtar då han seglat med en Super Maramu. Han berättade att Bengt och Louis från Skanör kommit hem från en nästan 10 års jorden runt segling och var på sitt sommarställe i Hovenäs där de hade Super Maramu 2000 (föregångaren till Amel 54) och en Fantasi 44 liggande vid sin egen brygga.

 

2009-08-24, måndag

Vi beslöt att nästa morgon segla till Hovenäs och se om de var hemma. Hovenäs är en riktig genuin idyll, med båthus och en levande miljö utan en massa ”turistbodar”. När vi seglade in i hamnen såg vi deras brygga och Tinto tillsammans med Fantasin. De hade redan sett oss och kom ned och erbjöd oss att lägga oss utanför Amelen. Snart var de ombord och det blev en grundlig genomvandring av både Amelit och Tinto. Därefter bjöd de på lite vin och det blev en fantastiskt underhållande kväll med många bra tips. Jag fick också alla deras resebrev, samt en hel del annat matnyttigt överfört till min dator.

 2009-08-25, tisdag

Så snart jag stigit upp kom Bengt och kallade upp till morgonkaffe. Innan avseglingen hade vi kommit överens om att vi måste träffas i Skåne i höst för att fortsätta diskussionerna. Det ser jag verkligen fram emot – jag har mycket att lära av Bengt och Louise.

Väderprognosen lovad varmt men lite blåsigt så kursen ställdes till Smögen för proviantering, för att sedan gå till Gluppöbassängen som är en stor naturhamn. I Smögen frågade jag en äldre dam var närmaste affär fanns. Gå bara vägen till höger så ligger den i på den vägen. Det hon glömde säga vara att jag skulle ta till höger i slutet av vägen och sedan fortsätta 3 – 4 kilometer till. Hade jag vetat det hade el-cyklen åkt fram men nu blev det en hälsosam promenad. Vinden hade ökat lite och vi hade 12 – 14 m/s rakt mot oss, så Amelit fick gå för motor. I Gluppöbassängen låg bra 5 båtar så det var gott om plats. Bl.a låg där en schweizare som jag stött på att par gånger tidigare. När jag talade med Mats fick jag höra att det varit ca 35 båtar där när de var där ett par veckor tidigare.

 2009-08-26, onsdag

En lugn dag i Gluppöbassängen med mycket läsande. De blåste och var rätt kallt så det blev inte ens att La Petit Amelit fick någon tur och inte heller blev det någon simtur med Seabobben.

 2009-08-27, torsdag

Lämnade Gluppöbassängen för att segla mot Marstrand. Gjorde ett stopp i Gullholmen. Denna ö ligger vid Hermanö och endast en small kanal skiljer dom åt. Gullholmen består i sort sett av en gata, Gatan samt Hamnen som gatuadresser. Husen ligger med 2 meters avstånd men är väldigt charmigt. Oftast står ytterdörrarna öppna och man lever verkligen nära varandra.

2009-08-29, fredag

Det blåser omkring 12 m/s S och kraftigt regnskurar gör att jag har tidvis mycket begränsad sikt. Radarn har det lite svårt med de kraftiga regnbyarna och många öarna, så det gäller att vara extra vaksam. Jag kopplade på den automatiska mistluren för säkerhets skull. I visa trånga passager var jag tvungen att sänka hastigheten till 4 knop. Angjorde Marstrand kl 17:00 och hade som vanligt tur med att hitta en ledig hamnplats för Amelit.

2009-08-30, lördag

Sol och regn om vartannat. Fick sällskap av Gratitude – svenskt skolskepp. Imorgon skall min äldsta dotter Alexandra komma på besök. Hoppas vädret blir bättre så vi kan segla till Käringön och övernatta där, så hon får se lite av Bohusläns skärgård, nu när hon flyttat till Göteborg för att läsa på HDK, (design).

Det är nu över 3 månader jag bott på Amelit, frånsett 10 dagar när jag kom hem. Jag trivs verkligen med detta liv. De sista 14 dagarna har varit de mest harmoniska på mycket länge. Det ända som kan stoppa mig från att fortsätta att bo på Amelit är vinterkylan, och den råa kalla luften. Men jag kommer nog att segla en hel del i vinter i alla fall.